"Den här kroppen är min, rör den inte, våldta den inte, döda den inte"
Under den parollen presenterade Självsammankallade kvinnor i Rosario och Indeso Mujer under Internationella dagen mot kvinnovåld en rapport om kvinnomord i Argentina. 167 kvinnor mördades av olika anledningar som hade att göra med deras kön mellan november 2007 och oktober 2008. Man anordnade också demonstrationer i Rosario och en debattdag för att synliggöra och fördöma trafficking, en problematik som gör att 4 miljoner människor i världen kidnappas och utnyttjas sexuellt, de flesta kvinnor och flickor.
Enligt Belém Do Pará-konventionen, som ratificerades av vårt land 1996, är våld mot kvinnor ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Det utgör också en kränkning av mänsklig värdighet och är ett uttryck för de ojämlika maktförhållandena som genom historien funnits mellan kvinnor och män.
Varje år den 25 november hedras systrarna Miraval, som slogs ihjäl av Trujillo-diktaturen i Dominikanska Republiken, i samband med att man högtidlighåller den Internationella dagen för att få slut på våldet mot kvinnor. En dag att syngligöra våld inom familjen, kvinnomord, rättsväsendets brister, de hundratals kvinnor som mister livet i samband med illegala aborter, diskrimineringen mot lesbiska kvinnor på arbetsmarknaden, det sexuella trakasserierna och utnyttjandet av kvinnor och flickor, morden på sexarbetare, det sexistiska språket i media och brottet som politiskt och ekonomiskt har blivit världens tredje viktigaste verksamhet: trafficking.
Dessa är, var och kommer att förbli de nertystade fördömandena, de som ignorerats, osyngligjorts och som kvinnorörelsen i hela landet arbetar med. Och det är de, kvinnoaktivisterna, som lyckats med att få upp frågorna på den politiska dagordningen för regeringarna på nationell, provins- och kommunnivå. Nyligen presenterades ett lagförslag i Santa Fe som utarbetats av medlemmar i Institutet för kön, rätt och utveckling (INSGENAR) och Självsammankallande kvinnor i Rosario. Det lades fram av av diputerande Gerardo Rico från Frente para la Victoria. Förslaget gå ut på att förebygga, straffa och bekämpa våldet mot kvinnor på alla områden. Lagen ska inte ersätta den nu gällande nr 11.529, om våld inom familjen, utan komplettera den, genom att också ta upp våld på offentlig plats, arbetsplatser och institutioner.
"Det här lagförslaget stämmer väl överens med de krav som ställs i Belém Do Pará-konventionen", förklarar Viviana Della Siega. Lagstiftare från alla läger, främst kvinnor, skrev under det. I dess första paragraf fastslås att provinsregeringarna ska: "fastställa program, kampanjer och vidta särskilda tidsbegränsade åtgärder ämnade att förebygga, straffa och bekämpa våld mot kvinnor och erbjuda fullständigt och lämpligt stöd till de drabbade kvinnorna; skapa speciella program som ska undvika upprepning av våldsamt beteende från gärningsmannen; klara upp fall av våld mot kvinnor och garantera lämpliga straff för förövarna."
Det fastställer också andra typer av våld förutom det rent fysiska, nämligen det psykologiska, sexuella, våld från fädernas sida och det ekonomiska och slår fast att en provinsplan för förebyggande och sensibilisering ska upprättas för att utrota könsvåldet. Den ska innehålla ett utbildnings- och fortbildningsprogram för yrkesfolk som kommer i kontakt med den här typen av situationer. "Det måste till en politik från statligt håll för att förändra de kulturella stereotyper som alltid underordnar kvinnan och gör att hon kan bli föremål för våld på olika sätt, både på det privata och det offentliga planet. Vad gäller våld inom familjen, är de främsta offren kvinnor och flickor. När vi talar om könsstereotyper på undervisningsområdet, ser vi hur flickorna ofta inte går till skolan eftersom de måste ta hand om sina småbröder och fortfarande är rollfördelningen mycket rigid och stereotyperna leder till ojämlikhet. Skillnaderna finns, men de blir till problem när de förvandlas till verklig ojämlikhet.", säger Della Siega.
Kvinnomord i Argentina
"Antalet fall av våld mot kvinnor är fortsättningsvis mycket högt och många fall tystas ner. De som anmäls har främst med våld inom familjen att göra, men det förekommer också våld på arbetsplatser, på institutioner och det sker dagligen", säger Viviana Della Siega. Kvinnomord är mord på en kvinna på grund av hennes kön. Den gemensamma nämnaren är att man våldför sig på flickor och kvinnor och utsätter dem för grymhet bara för att de är kvinnor. Organisationen Indeso Mujer, som är en del av MAR, genomförde en undersökning om kvinnomord i vårt land. Den omfattade perioden mellan 1 november 2007 till 31 oktober 2008 och presenterades tisdagen den 25 november.
Undersökningen genomfördes med anledning av fall som publicerades i 60 olika media, både nationella och provinsbaserade, i hela landet. "På ett år har vi bara genom uppgifter i media kunnat finna 167 dödsfall bland kvinnor. Åldersspannet där det är mest förekommande är mellan 11 och 20 år där återfinns 27 % av fallen, mellan 21 till 30 år och från 21 till 40 år. Vad gäller mordmetod är det vanligaste skjutvapen, i ungefär 40 % av fallen och 20 % stick- eller huggvapen, sedan följer misshandel och tortyr. Vad gäller förhållandet till offret är 22 % mannen, 18 % partner, 12 % fästman. Om vi lägger ihop sker 50% av fallen inom ett fast förhållande. Bara i 22 fall var gärningsmannen en okänd person. Det betyder att i mycket få fall av kvinnomord begås brottet av okända. 88 % av fallen sker i den miljö man trodde skulle vara den säkraste, i hemmet. Något som väckte vår uppmärksamhet var antalet barn mellan 0 och 10 år som upprepade gånger våldtagits och sedan stryps eller slagits ihjäl. Buenos Aires är den provins där det förekommer flest fall. Den följs sedan av Tucumán, Córdoba, Entre Ríos, Santa Fe. Men om man jämför antalen i procent per 10.000 invånare är Tucumán värst, sedan kommer Santa Cruz, La Pampa, Tierra del Fuego, Entre Ríos, Neuquén, Santiago del Estero, Río Negro, San Luis, Corrientes och sedan Buenos Aires. Santa Fe ligger på 16 plats, sist kommer provinserna i norr.
De flesta fallen förekom i augusti, september, oktober och november. I december fanns de t få fall som redovisades i media. I de nordliga provinserna finns mycket landsbygdsbefolkning och vi tror att det förekommer fall men att de inte blir nyheter och det finns inte många media som uppmärksammar dem, men i provinser som Buenos Aires finns många fler medier som betraktar fallen som nyheter och därför publicerar dem", förklarar Noemi Chiarotti, som tillsammans med Mercedes Pagnutti genomförde undersökningen.
En annan aspekt av undersökningen som gjorde stort intryck på de båda kvinnorna var det stora antalet gånger kvinnomord förekom i tidningarna. "Det finns 5 eller 6 tveksamma fall trots att mönstret i dem gjorde att vi inte tvekade att anse dem som kvinnomord. Vi tror att de rör sig om över 170 fall. Bland dem finns ett där en man på sin dödsbädd berättade för sin dotter att hennes mamma egentligen låg begravd under huset och inte gett sig iväg med en annan man som han hade fått henne att tro. Vi tror att det finns fler liknande fall. Det är mycket svårt se att ingen gör något. I tidningarna tas de upp som passionsmord. Det är oacceptabelt. Staterna måste börja se. Om vi till dessa siffror lägger de 500 kvinnor som dör till följd av illegala aborter, så anser jag att de borde lyssna på oss kvinnor för det är fruktansvärt att se hur detta pågår dagligen."
Mot trafficking
4 miljoner människor i världen offer för trafficking enligt offentlig statistik och ungefär 90 % utgörs av kvinnor och flickor. Många kapitalistiska ekonomier hålls uppe tack vare denna brottslighet och död anses utgöra en av världens mest lönsamma verksamheter. Med en omsättning på omkring 32 miljarder dollar. I Argentina uppskattar man att det finns 500 000 kvinnor och flickor som kidnappats och försvunnit.
Trafficking är ett brott mot de mänskliga rättigheterna och en av de former våldet mot kvinnor tar sig, exploateringen, utnyttjandet, kidnappning och kvinnokroppens objektifiering. Politiskt har trafficking och människohandel inte tagits upp som någon problematik som står högt upp på staternas dagordningar. Argentina var ett av de sista länderna som antog en antitrafficking-lag (den antogs i april i år) och dessutom har landet blivit och blir fortfarande öppet kritiserat av sociala organisationer. Denna lag fastställer att de som är över 18 år måste lägga fram bevis för att de ska anses som offer i trafficking och att det inte funnits något samtycke till exploateringen. Det vill säga att kidnappningar, utnyttjande och människohandel legitimeras från och med 18 års ålder. Dessutom är minimistraffet för människohandlarna 3 år och det är ett brott som inte behöver ge fängelse, ett av de lägsta straffen i Latinamerika.
Valeria Llacza, medlem i MAR, deltog i en videodebatt för att synliggöra problematiken. Debatten organiserades av Indeso Mujer. "Under juni månad genomfördes den första kongressen om trafficking. Först i år hamnade frågan på den kommunala politiska dagordningen och man visade man någon form av politiskt ansvarstagande. Det skedde just efter kongressen. Efter det genomfördes ännu en aktivitetsdag med siktet inställt på lagstiftningen. Man behandlade arbetet med ett protokoll om hur man ska hantera trafficking på olika nivåer, i Rosario och i provinsen som helhet. Detta är de första stapplande stegen. Säkerhetstjänsten, politikerna och rättsväsendet ser på frågan på ett sätt som gör den mycket svårarbeta. Det svåraste är att få tillbaka flickorna, det förebyggande arbete och att få tillbaka kvinnorna. Ett tydligt tecken på hur stor betydelse frågan har i verkligheten märks när det kommer till tilldelning i budgeten."
Rosario betraktas som en hamnstad, Argentinas Chicago och Santa Fe betraktas av OIM (Internationella organisationen mot människohandel) som en plats för bortföranden och genomfartsled. Fram till år 2006 ansågs Argentina vara slutdestination. För närvarande är det slutdestination, ett land där bortföranden och genomfart sker. "Trafficking fungerar å ena sidan med politikernas, rättsväsendets och säkerhetstjänstens goda minne och den har socialt godkännande. Männen blir medbrottslingar i och med sin konsumtion. Vi talar här om manliga vänner, bröder, fästmän, mor- och farfäder, fäder. Den som konsumerar bryr sig inte om ifall kvinnan är minderårig, tonåring, vuxen eller gör det av egen fri vilja. Det behövs pengar för att arbeta med det här. I Rosario finns Kvinnopolisen som arbetar tillsammans med en specialenhet i Santa Fe men den består av bara 6 personer och fungerar bara i Santa Fe.
Vad gäller den nya lagen nr 23.364 anser Valeria att den är omoralisk "Den skiljer mellan minderårig eller myndig när det gäller offrets samtycke. En kvinna som från 9 års ålder prostituerat sig och som inte kan ta sig ur det p g a hot, misshandel och indoktrinering hamnar i ett nästan omöjligt läge. Det är så trafficking fungerar, det är mycket svårt att använda offrens vittnesmål p g a deras rädsla och de hot som hänger över deras familjer."
Det är främst kvinnor, tonåringar och fattiga som drabbas av den verksamhet trafficking-nätverken bedriver. Kvinnorna väljs ut med nya metoder, nätverken följer först efter dem under en tid, sedan närmar man sig familjerna och får sin vilja fram genom svek. "De bedrar även vårdnadshavaren eller fadern genom att betala, de garanterar att döttrarna ska få de bästa arbetsvillkor. Detta bekräftas av media. Kvinnornas kamp handlar om att synliggöra problematiken, sätta press på politikerna för att de ska börja prata om saken. Allt som har med könspolitik att göra har blivit offentligt tack vare kvinnorörelsen. Detta måste synliggöras inte som en problematik som bara handlar om kvinnor utan som något som har att göra med kvinnor, män, familjer och stater, vi talar om skolan, hälsovården, media".
Dagen om trafficking slutade med att man visade filmen Angeles del Sol. En brasiliansk, en brasiliansk film som rör upp många känslor. Den är tragiskt nog baserad på verkliga vittnesmål och händelser. Filmen berättar om Maria, en flicka som säljs av sin far till en människohandlare och som sedan får uppleva vad det betyder, exploatering, misshandel, barnprostitution, stereotyperna och machismon i det patriarkala i samhället och hur trafficking egentligen fungerar, tillsammans med medbrottslingar som män, staten, poliser och domare.
Flera artiklar av: EnReDando