Latice - Latinamerika i Centrum

-

Domstolar för kvinnomord försöker eliminera straffriheten

Louisa Reynolds
Prensa indígena
LatiCes översättare: Viktor Sundén

Domstolar för kvinnomord försöker eliminera straffriheten

I Guatemala, det land i Centralamerika där flest kvinnomord begås, invigdes 2011 speciella bussar enbart för kvinnor för att undvika sexuella trakasserier. Danilo Valladares /IPS.

Douglas Cuc Cruz, 32 år, kommer leendes in i rättssalen, på samma sätt som när han berättade roliga historier för några kronor på bussarna i den guatemalanska kommunen San Miguel Petapa. Den här gången utan smink eller clownnäsa och med händerna i handklovar bakom ryggen.

Ett och ett halvt år har gått sen hans sista besök i exfrun Evelin Pacheco Garcías hus, då med förevändningen att han hade presenter till deras gemensamma 10-åriga dotter. Natten till den 25:e juli 2012 hörde grannarna skrik och efteråt en total tystnad natten. Följande morgon fann de den unga mammans lik nedanför trappan.

När Cuc Cruz senare fördes till brottsplatsen försökte han få utredarna att tro att hans exfru hade ramlat. Kroppen visade dock tecken på både krossår och strypning.

Grundat på de rättsliga bevisen, historiken av våld som präglat relationen och vittnesmålen från grannarna och andra vittnen, anklagar el Ministerio Público (Justitiekanslern) mannen för kvinnomord. Rättegången ska hållas i den nya specialiserade domstolen för våld mot kvinnor.

Denna man, som ägnade dagarna åt att få passagerna att skratta, förvandlades under natten till en tyrann som kontinuerligt misshandlade den 26-åriga Pacheco García som arbetade fulltid med att sköta om hemmet.

Även om den unga kvinnan till slut skilde sig fortsatte mannen med överfallen och dödshoten. Pacheco García hade anmält dessa händelser till myndigheterna. Tre gånger hade hon bett om polisiärt skydd, vilket också beviljats men som hennes mamma berättade i rättegången, mellan snyftningar och med ett fotografi i handen, lyckades inget av detta stoppa tragedin.

Pacheco García var en av de 708 kvinnor i Guatemala år 2012 som dog till följd av våldet. Enligt statistik från Guatemalas Inacif (Nationella Institutetet för Rättsvetenskap) registrerades 403 nya dödsfall under årets första hälft, en ökning med 66 fall jämfört med samma period året innan.

El Sistema de Integración Centroamericana y el Consejo de Ministras de la Mujer de Centroamérica (Samarbetet för integration i Centralamerika och Ministerrådet för kvinnor i Centralamerika) placerar Guatemala som det land med flest kvinnomord i regionen.

Rättvisa med fokus på genus

Den första förhandlingen i rättegången mot Cuc Cruz genomfördes den 15:e augusti i Brottsdomstolen för kvinnomord och andra former av våld mot kvinnor i Guatemalas Departement och hölls i huvudstaden.

Den här domstolen, bestående av tre domare, är produkten av den framgång som Guatemala har lyckats uppnå inom området. År 2010 skapade Guatemala, som det första landet i världen, juridiska instanser specialiserade på kvinnomord och andra former av våld mot kvinnor.

Lagen mot kvinnomord och andra former av våld mot kvinnor har tvingat fram skapandet av domstolarna vilken godkändes 2008 som en följd av mordvågen.

Lagen fastställer bland annat preventiva åtgärder, brottsbeskrivningar och straffmekanismer för att garantisera kvinnornas rätt till ett liv fritt från fysiskt, psykiskt, sexuellt och moraliskt våld samt våld mot egendom.

De specialiserade domstolarna och även särskilda rättegångssalar finns i nuläget i departementen Chiquimula, Quetzaltenango, Huehuetenango och Alta Verapaz. Tillsammans täcker de in majoriteten av de mord som begås på kvinnor i landet.

Enligt statistik IPS tillhandahållit från el Centro Nacional de Análisis y Documentación Judicial (Nationellt center för rättslig analys och dokumentation) resulterar endast 7,5 procent av fallen av kvinnomord i fällande dom i de vanliga domstolarna medan siffran överstiger 30 procent i de specialiserade domstolarna.

Nyckeln till denna framgång har varit att ta itu med våldet utifrån ett genusperspektiv där varje fall analyseras utifrån kontexten ojämlikhet, diskrimination och kvinnohat, förklarar domaren Ana María Rodríguez, ordförande för domstolen som dömer Cuc Cruz till IPS.

I fallet Pacheco García, till exempel, försöker Justitiekanslern och fonden för de efterlevande, som representerar den unga kvinnans familj, visa hur exmannens handlingar gav uttryck för en stark macho-attityd, eftersom han såg offret som sin personliga ägodel.

Med undantag för två domare i Guetzaltenango behandlas fallen som kommer till dessa specialiserade domstolar av ämbetsmän som har utbildats inom genus och rättvisa vid Skolan för Juridiska studier inom den juridiska organisationen. Dessutom har man anställt en psykolog och en socionom hos domstolarna. Där finns även ett daghem för barn till mammor som ska vittna så att kvinnornas deltagande i processen inte förhindras av att ingen kan ombesörja barnen.

Angélica Valenzuela, ledare för Centrum för forskning, utbildning och stöd till kvinnor, berättar för IPS att de specialiserade domstolarna har haft en positiv påverkan men påpekar att de ännu inte finns i hela landet. De fall som hamnar där har dessutom behövt passera den första instansen domare, vilka har till uppgift att bedöma brotten men som däremot inte har någon direktkontakt med offren.

Miriam Méndez de Blanco, domare och medlem av Brottsdomstolen för kvinnomord och andra former av våld mot kvinnor i Guatemalas Departement menar att det är lika viktigt för brottsutredningen att ha åklagare som lägger fram fallen på ett bra sätt som att tillhandahålla domare som är specialutbildade i genus. Enligt henne är en av de största bristerna att "vittnesbevisningen fortsätter att vara den huvudsakliga bevisningen", något som visar på en svaghet i användningen av andra bevis, som till exempel rättsliga. Norma Cruz, ordföranden för Fonden för efterlevande, betonar "målet är inga mord och ingen straffrihet" och där finns fortfarande mycket att göra innan det blir verklighet. www.ipsnoticias.net



Publicerad: augusti 2013

Flera artiklar av: Prensa indígena



  • LatiCe är en ideell förening med org. nr.802440-4512 |
  • © 2008 LatiCe