Kulturprojekt (II)
LatiCes översättare: Sophie Åkerhielm
Vi ser, från det civila samhällets synvinkel, varierat och mångfaldigt. Vi måste också få tillgång till informationen, idéerna, projekten och skapa egna former som tillåter våra idéer att spridas och att göra sig hörda.
En av huvudpelarna för deltagande och medverkan, mot decentralisering och en större transparens och mot närvaro och demokratisk kontroll, är spridning av idéer och förslag, med det horisontella perspektiv som krävs för dagens konstruktion av nya former för folklig makt. Det handlar om att se det vi ser, från det civila samhällets synvinkel, varierat och mångfaldigt. Vi måste också få tillgång till informationen, idéerna, projekten och skapa egna former som tillåter våra idéer att spridas och att göra sig hörda.
Vi borde inom en snar framtid gå i riktning mot att de här formerna för folkligt deltagande ska bestämma, göra, utvärdera och förbättra konkret politik, och att man tillsammans med de regionala regeringarna och den nationella regeringen utformar förslag som ligger inom de regeringens givna ramar. "El presupuesto participativo" (deltagande förslaget) är ett bra exempel("El presupuesto participativo" är en modell i Uruguay där invånarna får rösta om hur de statliga pengarna ska användas på kommunal nivå).
Man måste avancera. Därför föreslår vi att uppmuntra både de verbala som skrivna medierna i varje kvarter, eller i varje område som har en gemensam kontext (till exempel höghus). De lokala tidningarna måste gå vidare och inte bara sprida reklam från affärerna i området. Detta skulle innebära att man blir tvungen att begränsa det kommersiella utrymmet, för att kunna för att kunna öka antal artiklar från grannar, lokala nyheter, utveckling av idéer och förslag för området, staden eller landet. Det finns många lokala- och kvartersmedier. Vi föreslår att arbeta för att föra samman dessa medier och söka gemensamma teman i deras publikationer.
Vi borde också uppmuntra de lokala radiostationerna vars sändningar når betydelsefulla delar av befolkningen. Om vi för en stund föreställer oss den funktion en lokal och gemensam radio skulle kunna ha för spridning av nyheter som inte förekommer i de stora medierna, men som är de lokala nyheterna från folket, från området.
Vi måste skapa vår krets, vår alternativa kanal. Därför måste man effektivt förändra de kommunala och nationella strukturerna. De nationella kulturella direktiven borde också omfatta dessa teman, det samma gäller för tidningskontoren och "Canal 5" y "TV Ciudad" (Tv-kanaler i Uruguay) också. Men det räcker inte. En sådan journalistisk kultur borde vi stimulera redan hos barnen. Tänk vilken utmärkt funktion en klass- eller skoltidning skulle innebära. Jag pratar inte om att trycka eller skriva ut någonting. Det skulle räcka med en anslagstavla där elever skulle undersöka och skapa nyheter, kommentarer, reportage, kultur och nöjesrapportering, angående skol- kvarters- stads- eller globala ämnen. Barnen skulle se på världen med ett kritiskt, analytiskt, reflekterande och undersökande öga, för att sedan kunna utrycka sig i tidningen med sina texter, teckningar och foton (mobiltelefoner och XO, en dator som varje skolbarn i Uruguay har fått genom ett projekt som heter Plan Ceibal), öppnandes ett vitt utrymme för skrivning, läsning och kunskaper.
Vi tänker oss en radio i skolan. Det behöver inte vara komplicerat. Det skulle räcka med att några barn i varje klass pratade via en dator, för att barnen skulle kunna sända ut sina nyheter, sina kommentarer, sina nöjen och om än för en begränsad publik. Radion blir här till ett verktyg för barnens deltagande i sin egen utbildning, och gör dem till huvudpersoner i skolans arbete. Det finns redan erfarenheter av detta. Låt oss lära av dem.
I denna modell ser jag elevbesök på tidningar och radiostationer, besök av journalister i skolarna. Modellen ger barnen möjlighet till kritisk analys av de stora medierna och skapar nya egna och kollektiva medel för informationshantering och nyhetsspridning. Sådan tillgång till medier och information är en universell rättighet och en fundamental pelare i skapandet av folkets kultur.
Flera artiklar av: Ignacio Martínez