Latice - Latinamerika i Centrum

-

Paraguay: ett oförglömligt år!

Simon Kuhbier
LatiCe

Kära LatiCe-läsare,

Mitt namn är Simon Kuhbier, jag är 18 år gammal och bor i Stockholm, Sverige. Från juli 2008 till juli 2009 tillbringade jag ett utlandsår i Asunción, huvudstaden i Paraguay. Under detta år lärde jag mig många nya saker om detta fantastiska land med sina kulturella möjligheter och levnadsglada människor som jag aldrig kommer att glömma.

Allt började men en broschyr som vi fick i skolan av en organisation som heter AFS (American Field Service). Denna organisation erbjuder utlandsresor för ett halvt eller ett helt år. Jag blev väldigt intresserad för att jag alltid haft ett interesse att göra ett utlandsår, så jag tänkte att jag "prövar på". Först fick jag göra ett prov för att bli utvald till detta program, och tänk - jag var en av de lyckliga som blev utvald. I nästa steg skulle man välja ut sina länder som man skulle kunna tänka sig att resa till. Jag ville egentligen åka till USA, men jag var tvungen att välja tio länder till. Ett av dessa tio länder var landet Paraguay. Faktiskt tänkte jag inte så mycket när jag valde det landet, jag var så fokuserad på att åka till USA, och trodde att jag skulle hamna där. I december 2007 fick jag ett brev som sa att jag blivit utvald till att åka till Paraguay. Jag var naturligtvis väldigt överraskad och lite besviken! Jag bestämde mig nästan för att inte åka dit, men efter några ord med min familj valde jag att våga äventyret. Med "facit i hand" var det det bästa beslutet jag någonsin gjort!

Efter ett "tårfyllt" avsked så satt jag den 31 juli 2008 på flygplanet till Paraguay. Beskedet om en gästfamilj tog lång tid - jag trodde nästan att organisationen inte hittade någon familj åt mig, och till sist fick jag beskedet att jag först skulle komma till en övergångsfamilj. En vecka innan avresa kom dock beskedet om en permanent gästfamilj. Men några dagar innan fick jag ett meddelade från AFS att min gästfamilj inte kommer vara där när jag anländer för att de skulle vara bortresta, så i två veckor fick jag bo hos en annan gästfamilj först. Som tur var fick jag två väldigt omsorgsfulla gästfamiljer. Min första gästfamilj lärde mig många saker om landets sede och bruk. Det var mina första intryck från detta land. I slutet av augusti kom jag till min "riktiga" gästfamilj. De har visat mig så mycket av landet och kulturen, samt gett mig så mycket omsorg och kärlek. Jag var verkligen som en fullvärdig familjemedlem, och jag är verkligen tacksam för det - de gav mig ett perfekt utlandsår.

En sak som jag märkte direkt i Paraguay var fattigdomen. Det var många personer som gick runt på gatorna och försökte sälja saker. Det fanns jättemånga barn som putsade bilrutor när man stod vid trafikljusen. Jag blev van med det efter några veckor, men i början var det något helt nytt för mig. Det är väldigt sorgligt att det är så men tyvärr den verklighet som många lever i, i Paraguay. Även infrastrukturen var inte väldigt bra. Det fanns inga bra gator, bara några asfalterade gator i centrum, samt det stora huvudgatorna. Övriga vägar var av jord, vilka förvandlades till en "smutsig flod" när det regnade.

Språket var ett stort problem i början. Jag hade haft spanska i två år i skolan, men det kändes som om de två åren inte hade lärt mig någonting! Personerna pratade så snabbt. Jag fick koncentrera mig till 100% och man blev så lycklig om man förstod åtminstone ett ord. Redan efter en månad pratade jag ganska hyfsat. Den första månaden fick vi AFS-ungdomar Spanska undervisning 5 gånger i veckan, som också hjälpte ganska mycket, och efter ett halvår pratade man redan väldigt bra spanska.

Den andra kulturella skillnaden var maten. På morgonen åt man bara lite bröd och kanske flingor. Lunchen var ganska kraftig, med varm mat. Senare under eftermiddagen hade man "merienda", där man åt lite kakor och oftast söta bakverk, och på kvällen åt man stor middag igen. Oftast bestod måltiden av kött, tillsammans med något annat. Det fanns nästan inga rätter utan kött. Paraguayaner skulle aldrig kunna leva utan kött! Man åt också jättemycket ris, och såser fanns det nästan inte för att det var för varmt för det.

Där kommer vi till andra stora skillnaden - temperaturen och fuktigheten. Jag åkte till Paraguay när det var sommar i Europa och vinter i Sydamerika. Min familj sa till mig att det kan bli till och med 0 grader på vintern. Så jag hade min vinterjacka med mig och var beredd på eventuell kyla, men när jag landade i Asunción var det 23 grader varmt. Under hela detta år fick jag ingen användning alls av min vinterjacka!

Sommaren var väldigt varm i Paraguay. Dagar med 40 grader och en luftfuktighet på 100% var normala. För mig som inte är van vid de temperaturerna var det naturligtvis en rejäl omställning. Det var också därför jag aldrig kom i julstämning i Paraguay. På juldagen var det 40 grader och vi låg vid vår lilla simbassäng. Det var en väldigt annorlunda julupplevelse.

Julen firade vi med hela familjen. Med hela familjen menar jag verkligen hela! Vi var ungefär 40 personer. Familjen är överhuvudtaget väldigt viktig i Paraguay, familjen går först, alltid! Och jag tyckte det var väldigt positivt, vi hade en familjelunch varje helg hos en av familjemedlemmarna. Det var alltid väldigt roligt.

Något annat väldigt typiskt för Paraguay var att gå ut och festa. Jag har aldrig varit på så många fester som i Paraguay! Jag festade nästan varje helg, och det började inte förrän vid midnatt och slutade först vid 4-, 5-tiden på morgonen, men det var väldigt kul. Musiken som dominerade hos ungdomarna var den så kallade Reggaeton. Man kan dansa väldigt bra till den.

Maten var väldigt bra i Paraguay. Det grillades väldigt ofta, så kallad "asado" (=barbecue). Några typiska paraguayanska rätter är till exempel "Chipa guazu" eller "Bori-bori". Chipa guazu är en majsrätt blandad med paraguayansk ost (queso paraguayo) och Bori-bori är en rätt som liknar en kycklingsoppa med runda klumpar. Det fanns jättemånga typiska maträtter som var väldigt goda.

Under hela mitt år gick jag på en paraguayansk skola som hade ett internationellt Diploma-programm. Där lärde jag känna många nya kompisar som jag nu har för livet.

Fotboll är som en religion i Paraguay. Alla spelade fotboll, alla tittade på fotboll. Jag spelade fotboll minst en gång i veckan med mina polare. Även kostnaderna för att hyra en fotbollsplan för 2 timmar var väldigt billigt. Överhuvudtaget var allt billigt i Paraguay. En 1 Liter Cola kostade 3,000 Guaranies (paraguayansk valuta) som ungefär är 5 kronor. För mig var Paraguay ett prisparadis!

Den 7 juli 2009 var det dags att åka hem igen. Ett otroligt år hade slutat och som jag alltid kommer att minnas med glädje. Jag hade två otroligt fina och bra familjer, jättemånga trevliga upplevelser och nästan enbart positiva minnen av detta år. Paraguay är en helt annan värld som jag nu har förälskat mig i!



Publicerad: februari 2010

Flera artiklar av: LatiCe



  • LatiCe är en ideell förening med org. nr.802440-4512 |
  • © 2008 LatiCe